I morgon bär det av mot norr och för en gångs skull finns inte ett spår av den vanliga ångesten. Varför då undrar du? Jo, man har ju köpt ny bil eftersom den andra bestämde sig för att typ lägga ner. Detta innebär bla att det går att lyssna på musik eller talbok utan att behöva kräma på högsta volym för att överrösta bilen. Man kan även köra fortare än 100 utan att bilen börjar vibrera. Det är trevligt helt enkelt.
Har även kommit igång bra med löpningen och vågade mig på en 8 km här om dagen. Tempot är även det bra och det känns lugnt att hålla 5.30 i skogen. Vaderna känns fortfarande en hel del men inte på ett farligt sätt. Vill gärna öka distansen men ska försöka ta det lugnt. Målet är att springa till Påle som innebär 13 km på asfalt. Vi får se...
Klättringen? Tja, inte mycket och väldigt sällan känns det som. Kul att vara på KV trots att jag tyvärr missade Moritz pga fest. Alla röda på flash ingen svart förutom den på slabben som jag flashade. Klättring i byn? Den som lever får se.