Vad vi väljer att se

Det är passande nog Halloween idag. Utklädda barn kommer snart att driva runt i bland husen och tigga godis. Det gäller alltså att släcka ner, låsa dörren och låtsas som om man är bortrest. Nå, tänkte bara dela med mig av två observationer som har gjorts idag. Först bläddrade jag igenom Stadiums nya katalog vid frukostbordet och lärde mig att juice är farligare än läsk. Ni kanske kommer ihåg Robert Lustig från förra posten? Den överviktige fetmaexperten som tror att socker är farligare än heroin och att Atkins var en profet. Läsk med raffinerat socker och artificiella ämnen är alltså bättre än färskpressad frukt utan tillsatser? Tillåt mig tvivla.

Alldeles nyligt snubblade jag på nyheten om att kolhydraterna i pasta gör dig deprimerad. Jag blev förstås intresserad och insåg efter några minuters googling att nyheten var extremt vinklad. Studien hade sett samband mellan en stor konsumtion av rött kött, läsk och processade livsmedel. Kvinnorna i studien hade även ätit pasta och ris. De hade sett att de deprimerade kvinnorna hade lågt intag av vin, kaffe, olivolja, gröna bladgrönsaker och gula grönsaker. Michel Lucas sade själv i en intervju att media har feltolkat studien. Studien går ut på att se sambandet mellan en inflammatorisk diet och depression och där är ju just rött kött, raffinerat socker och mejeriprodukter är på topplistan över inflammatoriska livsmedel. 

Så varför väljer media att i vissa fall inte ens nämna rött kött och fokusera all kraft på pasta? I ett fall "glömde" man även att nämna grönsakerna som skyddande men kom ihåg vin, kaffe och olja. Kan det vara på samma sätt som när svenska medier beskriver medelhavsdietens fördelar? Drick vin, ät mycket fisk och häll olivolja på allt, är en vanlig vantolkning av den traditionella medelhavsdieten. Konstigt nog glöms det bort att basen är bönor, bröd och massor av grönsaker och frukt. Det nämns även sällan att man äter minimalt med rött kött, ägg och kyckling och att fisk inte äts mer än 2 gånger i veckan och då i moderata mängder. 

Ja, varför har folk så svårt för att tappa vikt? Kan det vara på grund av att vi noga väljer ut vilka råd vi vill följa. Man tar en studie och ser vad man vill se. Förhoppningsvis säger den att du får fortsätta ungefär som du gör nu. Man ser grönt ljus på alkohol, olivolja och fisk. Man sållar lite och får rött ljus på pasta och bröd. Perfekt! Tänk så bra! Undra bara varför jag inte blir lättare och varför jag inte mår bättre?

Är socker farligt?

Har tänkt på detta sedan jag såg dokumentären The Men Who Made Us Fat tidigare i år. Denna BBC-producerade dokumentär nämndes i seriösa dagstidningar och förstärkte förstås kolhydratfobin som hållit Sverige i ett stenhårt grepp ett par år nu. Själv tycket jag att det var märkligt att man inte ens reflekterade över animaliskt fett och till synes drog allt socker över samma kam - High Fructose Corn Syrup (hfcf), vitt socker och fruktos i frukt. Filmens expert, Robert Lustig, uttalade sig med auktoritet och svängde sig med referenser som lät någorlunda rimliga när de susade förbi i rutan. Jag insåg dock att något var fel när han, dryga halvtimmen in i programmet, förfasar sig över hur Atkins hade blivit behandlad och att han var en stor man, en profet till och med. Atkins? Menar han på allvar samme Atkins som hävdade att bacon och smör var hälsomat och som dog överviktig av hjärtattack?

Det intressanta är att en av de som pekas ut som männen som gjorde oss feta är Ancel Keys som var en vetenskapsman som forskade på hälsa och kost. Han var den förste som beskrev den traditionella medelhavsdietens positiva effekter. Han var alltså inte fettmotståndare utan menade att animaliskt fett var dåligt och att vegetabiliskt fett var bra. Studien där allt detta kommer fram heter Seven Countries Study. En massiv studie som följde 12.763 män i över 50 år och kom fram till detta:

The Seven Countries Study showed that the risk and rates of heart attack and stroke cardiovascular risk both at the population level and at the individual level was directly and independently related to the level of total serum cholesterol. It demonstrated that the association between blood cholesterol level and coronary heart disease (CHD) risk from 5 to 40 years follow-up is found consistently across different cultures. Cholesterol and overweight or obesity was associated with increased mortality from cancer.

Galenskaperna slutar förstås inte här. Efter ha snubblat på en serie filmer om journalisten Gary Taubes (fö en av de som kritiserar Seven Countries Study) så blir det tydligt att referenser och fakta som används i dokumentären är helt falska. Ett exempel på hur Lustig ser på sanning och fakta finns i början av det här klippet:

En annan av mina favoriter postade precis en riktigt raljerande debunk-video om Lustig. Visst är det förresten lustigt att överviktiga "fetmaexperter" får så mycket utrymme. Varför är de inte smala och friska om de nu följer den perfekta dieten? Barry Groves, en lowcarber, som dog i år 77 år gammal (av tjocktarmscancer enligt ryktet, dock inte klarlagt märkligt nog), har startat en bisarr debatt bland lowcarb-bloggare och i kommentarfält. Typ, ja vi vet att detta är hälsosamt men vi kanske inte borde prata om att man lever längre om man äter så här! Så om man lever hälsosamt kommer man ändå dö i cancer 10 år efter pension, eller? Intressant i sammanhanget är att Ancel Keys blev över 100. Nå, här kommer Durianrider: