söndag 24 mars 2013

Earth Hour

Släckte alla lampor, myste med familjen och åt en massa gott samt tänkte på miljöproblemen och på åtgärderna
Att släcka under Earth Hour är att göra ett "statement" så att alla länders ledare förstår att klimatförändrings-frågan är viktig.
Käkade köt och potatissallad. Brutalt gott när det är mörkt
Det här är ett litet axplock av kommentarer från vanliga svenskar som berättar vad de gjorde under Earth Hour. Som väntat är det myspys framför teven med god mat och levande ljus. Nu har man visat världens ledare att man menar allvar! Man har även gjort en ansträngning att TÄNKA på miljöproblemen under reklampausen av Fångarna på Fortet. Det känns bra nu och bäst av allt är att grannarna kan se att man har dragit sitt strå till stacken och solidariskt släckt ned sitt hus under en hel timme!

I DN förfasade sig Susanna Birgersson sig över alla som kritiserade EH här om dagen. Det hette att lättsamt engagemang i jippon inte står i motsats till allvarligt engagemang och arbete. Det är de som klagar och hånar liknande jippon som inte bryr sig. De uppbådar intresse bara när det är dags att kritisera och förlöjliga de stolta aktivisterna som släcker lampor och köper rosa band. Vi måste ju börja någonstans och det är med små steg som vi till slut når målet.

Tyvärr är det lite sent för små steg. Det räcker inte med symboliska aktioner. Det funkar liksom inte att sitta och frossa i oxfilé och samtidigt göra sitt för miljön. Man kan inte konsumera, äta och flyga som en medelsvensson och samtidigt säga att man bryr sig. En kollega utbrast till exempel att det inte fanns någonting som kunde få henne att sluta äta kött. Hon källsorterar äggskal och blir sur när jag berättar att jag kommer att strunta i EH. Bryr du dig inte om miljön? En elev berättade under världsvattendagen att det var viktigt att inte spola i kranen samtidigt som man borstade tänderna. Ja, det är viktigt att tänka på men man kan även sikta högre och ändra sin kost, tyckte jag. Jämför hur mycket vatten som går åt till ett kilo potatis kontra ett kilo nötkött till exempel. Jamen då måste man ju bli vegetarian, utbrast ynglingen förskräckt! Det går ju inte för sig. I Köttkonsumtionens miljöpåverkan sammanfattas mekaniken snyggt.


Tidningarna tipsar dagligen folk om vad de själva kan göra för att leva mer miljövänligt. Några av dessa råd är till exempel att använda lågenergilampor, inte låta elektronisk utrustning stå i
standby-läge, köra mindre bil eller äta mindre kött. Det framgår dock oftast inte hur stor skillnad de olika sakerna gör för miljön. Det kan vara lätt hänt att de som vill värna om miljön väljer de lättaste punkterna som att koka te i vattenkokare istället för på spisen men struntar i de saker som är svårare att uppoffra som bilkörning och köttkonsumtion. Köttindustrin står för cirka 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Dessutom krävs det tio gånger mer energi att framställa kött än till exempel sojabönor som är ett fullvärdigt alternativ. Att framställa ett kilo kött kräver även 15 000 liter vatten. Om människor visste hur stor miljöpåverkan köttet verkligen har skulle de kanske vara mer villiga att minska sin konsumtion.


Det är precis så här det är. Man är stolt över att man hakar på Meatless Monday en lunch i veckan, kör en miljöklassad SUV och släcker lampan en timme om året. Tyvärr är det just detta som gör att inget händer. Det är feel good-aktivism som gör att miljöarbetet stannar vid symboliska handlingar. Det är engagemang som stannar vid någon form av verklig uppoffring.
Det finns en scen i Matrix som jag gillar att svänga mig med när det handlar om att vilja se sanningen. Tar du det röda eller det blå pillret? Ni som gillar det röda pillret trots att livet kanske inte blir lika enkelt efteråt bör se den här föreläsningen.

Sustainability and Food Choice: Why Eating Local, "Less Meat" and Taking Baby Steps Won't Work




tisdag 19 mars 2013

Banana Pancakes

Då har turen kommit till en favorit här hemma - the vegan banana pancakes! Så goda och så enkla att min dotter lyckas göra dem helt själv. Perfekt som kvällsmål när man är lite sötsugen eller varför inte till frukost? Jag har som vanligt testat några olika recept och kommit fram till min egen variant som jag och min familj tycker är godast. Här är grundreceptet:

2,5 dl havregryn
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
2 mogna bananer
2 dl mandelmjölk
1 tsk kokosolja
lite agavesirap

Mixa alla ingredienser och stek på medelvärme i olja tills de får fin färg. Jag tycker att det är enklast att steka rätt små plättar typ knappt 10 cm i diameter, men det är förstås en smaksak. Vill man lyxa till det kan man blanda chockladbitar i. Till servering kan man skiva tunna skivor banan, hälla på sirap eller honung eller bara ta lite god sylt. Gott, nyttigt och enkelt!


måndag 11 mars 2013

Dagens rätt

Jag har efter stor efterfrågan (en person) beslutat att skriva om goda veganrätter som jag prövat. Vi håller på att utöka vår repertoar av rätter för att undvika fastna i gamla spår. Man har ju inte direkt en stor arsenal av goda veganrecept att falla tillbaka på tack vare en livstid som köttätare. Ibland utgår vi ifrån en råvara som verkar kul och nyttig, ibland får man inspiration att testa en ny variant av en klassisk rätt. Det är en spännande resa får man väl säga. Smaklökarna har verkligen förändrats och kött smakar mest meningslöst numera.

En av de första på riktigt nya rätterna jag gjorde var potatisenchiladas. Här var det verkligen ett helt nytt koncept. Kan man verkligen stoppa potatis i ett majsbröd? Potatis som huvudattraktion? Jo, det visade sig funka alldeles utmärkt. Lilltjejen tyckte att det blev lite för starkt men det ordnade sig till gången efter då hon fick sina enchiladas utan chili. Så här gjorde jag:

Enchiladasås
1 paket/burk krossade tomater
Lite finhackad lök
Pressad/finhackad vitlök
Chiliflakes/tabasco eller liknande
Salt och peppar

Fräs lök mjuk och häll på resten. Låt puttra typ 30 minuter. Smaka av med salt, peppar och ev lite socker.

Enchiladas
4-6 skalade potatisar i bitar
1 hackad lök
2-3 vitlöksklyftor
2-3 dl grönsaksbuljong
1-2 gröna finhackade pepparfrukter. Man kan kombinera med jalapeno på burk om man råkar ha det hemma.
Chilipulver/chiliflakes
2-3 dl färsk finhackad spenat. Funkar lika bra med fryst.
8 Tortillabröd
Såsen

Koka potatisen. Fräs löken och vitlök kort i en stekpanna. Häll på en tredjedel av buljongen och koka tills löken är helt mjuk. Det tar typ 5 minuter. Häll i pepparfrukterna och en till tredjedel av buljongen. Koka lite till och dra i potatisen, buljongen och resten av kryddorna. Här kan du röra om och mosa tills du får den konsistens du vill ha på potatisarna. Jag gillar att det känns som löst potatismos med bitar i. Rör i spenaten och ta pannan från plattan.

Nu lägger du ett lager sås i botten på en ugnssäker form. Rulla in potatisjoxet i tortillabröden och lägg i formen. Häll resten av såsen över rullarna och ställ in i ugnen i ca 20 minuter i 200 grader. Ta ut servera med grön sallad och ett par ljusa öl.

Det här receptet testade jag tacka vara John Mcdougall som har skrivit en bok som heter The Starch Solution. Han är en stor inspiration och tack vare honom har jag helt kommit över min rädsla för potatis, pasta och ris. Ni som är intresserade av vad han har att säga kan kolla in den här föreläsningen. Vill man skippa introt börjar McDougall prata 3 minuter in i videon.



onsdag 6 mars 2013

Sviterna efter en resa

Planen var att jag skulle åka en massa, tura lite och komma hem superfit. Det blev inte riktigt så.
Nä, det är inte som ni tror! Det sket sig på ett helt nytt sätt. Eller kanske inte helt nytt men en ny variant av ett gammalt tema skulle man kunna säga.

När vi kom dit började det att snöa. Det var riktigt fina förhållanden förutom att man knappt såg någonting allt som oftast. Det spelade mindre roll då man var sugen på att testa de nya skidorna på riktigt. Hade skitkul. Lössnöåkningen funkade bra. Kände att jag hade kontroll och åkte mer avslappnat än tidigare. Så en dag skulle jag ut med min österrikiske vän och hitta lite nytt puder. Ingen sikt men grym snö. Hittar en cool ränna som jag stjäl före de andra. Håller på att tappa ena skidan då topplagret lossnar. Nåja, upp igen och testa en gång till, men nu som siste man. Lite snö kvar i slutet av rännan. Tänker att jag borde kunna hopp ut lite till vänster istället. Ser inte att det är dubbelt så högt som jag trodde samt platt nedanför. Slår knät i hakan och knäcker till ryggen. Tar mig samman och fortsätter åka. Kommer lite senare ut från skogen i full fart och plattlandar igen på en transport.

Nu har jag ont från nacken ner till ryggslutet. Känner mig seg och trött. Kör tre åk till. Äter lunch och åker sedan till hotellet för att somna. Blir liggande i två dagar. Får behandling av någon slags sjukgymnast så jag kan åka sista dagen i alla fall. Kommer på först i efterhand att jag måste fått en hjärnskakning. Tyckte att jag blev bisarrt bakfull på min födelsedag trots högst moderat mängd alkohol och tidig sänggång. Som kronan på verket så stukade jag vänster tumme det allra sista åket. Vi skulle faktiskt bara transportera oss till afterskin och jag fick ett infall som återbördade min nästan hela tumme till ruta ett.

Ja, det verkar som jag fortfarande inte är 20. Det verkar även som att jag inte blir smartare med åren. Mest troligt har jag blivit lite mer korkad efter smällen mot huvudet också. Det bästa av allt var att jag inte tappade modet, hade kul trots allt elende, åt knappt något kött och fick nya insikter.