Omvända världen

Idag blev jag tillrättavisad av en otränad person. Jag blev ifrågasatt. Min kunskap, min intelligens och mentala hälsa ifrågasattes. Personen ifråga var övertygad. Personen hade rätt. Hon visste allt om träning och kost. Äter du bara sånt där? Äter du inte frukost? Vet du inte att kroppen går in i svält och att du faktiskt blir fetare? Du kan absolut inte bli starkare om du håller på så där. 

Jag stod stum, vilket inte händer ofta. Jag förstod inte riktigt vad som hände. En hissnyckelkvinna står och läxar upp mig! Har jag kanske en vrång självbild där jag ser mig som relativt fit och smal men i verkligheten är jag ett överviktigt vrak? Vår kära Pippin har skrivit om detta vid ett par tillfällen men nu händer det alltså mig! 

Någonstans tycker man att denna kvinna borde se att det står en 43-årig man på 183 cm som väger 76-77 kg framför henne. Han cyklar 10 mil en bra vecka. Klättrar 3 gånger per vecka. Springer när lusten faller på. Han tar aldrig hissen, springer i trapporna, är sällan sjuk. Ändå gör han tydligen fel.

Någon sa angående LCHF-debatten hur märkligt det är att tjockisar ger råd till andra tjockisar hur man ska äta och träna. Varför inte lyssna på de som faktiskt är smala och vältränade istället? 

Människor som får ångest om de måste gå två trappor och är konstant trötta borde ju rimligtvis vara intresserade av hur en sån som jag faktiskt lever. Istället blir deras stora livsuppgift att undervisa mig i hur jag ska leva. Vad är det för fel på folk?