Rykken

Så har jag varit och fått ryggen knäckt för andra gången och nu känns det bra. Tragiskt att det kommer tillbaka men samtidigt så är det väl bara att acceptera läget. Man har ju inte direkt varit bra på att stretcha eller avhålla sig från aktiviteter som är skadliga, men det är som det är. Jag körde ett pass direkt efter onsdagens knäck som kanske inte var det bästa passet jag kört men trots allt var det ok. Körde lite med Stefan som lånade ut skidutrustning till kidsen inför alperna. Vi hade trevlig trots att båda inte var på topp. Träffade även PG och visst börjar det känns att dags för riktig klippa.

Traskade runt i Saltis och fick syn på en riktigt fin linje som jag tror ska rensa upp om andan faller på. Dessutom ryktas det om en stor sten som ligger i grannskapet som bör kollas upp. Nu skulle det vara kul med lite nyturer faktiskt. Det är ju det som är det bästa med klättring!