Träning och gnäll

Det har varit lite si och så med aktiviteten de senaste veckorna. En allt mer problematisk höft kombinerat med dotterns tillstånd har gjort att all träning liksom går på sparlåga. Gick till en sjukgymnast, eller fysioterapeut som det numera heter, innan jullovet. Fick bra hjälp med rygg med kloka övningar och en insikt att min hållning inte var särskilt hälsosam. Dock kvarstår problemet med höften och inflammationen där visar inga tecken på att försvinna. Nu ska jag få tummen ur och söka en annan sjukgymnast som är duktig på idrottsskador och som har högsta OMT-kompetensen. Är riktigt sugen på att komma igång med löpningen igen. En aktivitet som har varit omöjlig med höfteländet. Vågar inte ens spurta till bussen längre av rädsla för intensiv smärta i höft och knä.

Min plan för de närmaste veckorna är att klättra lugnt och fokusera på fingerbräda och styrkeövningar. Värma upp länge och lågintensivt. Köra transgression och sedan köra pullups, avlåsningar och bålövningar. Eftersom höften gör ont så fort ett move innefattar hög fotplacering känns detta som ett utmärkt tillfälle att fokusera på mina svagheter.

Ljuset i mörkret är trots allt att man inte går upp i vikt trots julledighet, stillasittande och vindrickande. Man tappar deff och ser lite slappare ut men vikten ligger stadigt kvar på drygt 75-76. Har inte varit sjuk heller trots att typ alla runt omkring har varit sjuka i omgångar. Den växtbaserade livsstilen firar ständigt nya framgångar.

Måste uppmärksamma den nya mattidningen som snart ska dyka upp i min brevlåda. Matmagasinet Vego är en helvegatarisk tidning som borde vara en självklarhet i alla medvetna svenskars hem. Fick tipset via Djurens Rätt och nu har även DN uppmärksammat Vego i dagens upplaga. Hoppas den lever upp till mina förväntningar och att den får stor spridning. Allvarligt, köttfrosseri är ju så 2011.

Vad mer? Jo, fick en redig dos inspiration igår då fb-signaturen Plant-Based Athlete delade en video med Frank Medrano. Frank håller på med något som kallas Calisthenetics och blev vegan för 2-3 år sedan om jag förstått rätt. Förhoppningsvis så kommer så småningom människor som Frank ta död på proteinmyten som dikterar att vi måste äta djur och dricka komjölk. Vad säger då denne man?

What is your diet when trying to get in peak condition? 

I am a vegan so I do not eat any meat or animal by-products. My diet is also always low fat and enriched in superfoods so the only thing I do to get in peak conditioning with my diet is limiting my sodium intake and I take in a lot more vegetables.

Frank was feeling all the amazing benefits of a plant-based diet. The most notable were the increase in energy - "real high energy" - and quicker recovery times. He calls the benefits of a plant-based diet "super wellness."

Frank loves chatting with people about fitness and plant-based nutrition, and people are most often shocked when they find out he eats zero animal products. "90% of the time, the first thing people ask is, "What do you eat?" Frank says. He also states that many people look disappointed after he explains his diet, but he hears success stories, too.

Tycker det är rätt intressant som sägs i sista stycket. Folk vill veta hemligheten bakom hans diet men blir besvikna när de får höra att den är växtbaserad. Känns det igen?
Å, jag vill verkligen komma i form! Jag har prövat ALLT! Vad är din hemlighet? Jaså, du äter inte kött? Ingen mjölk heller?! Nä, vet du vad, det där är nog inget för mig. Jag skulle ALDRIG kunna sluta med kött och ost!
Folk vill hellre höra goda nyheter som sina dåliga vanor än saker som funkar och är bra för jorden.

Pendelcykling

Kneget är igång igen och därmed cyklingen. Säga vad man vill men det gör faktiskt att det känns lite lättare att börja jobba. Att cykla är kul och man upptäcker ganska snart att deffen är på gång igen. Redan efter dag två på cykeln så kändes kroppen tightare. Att man har bra tryck i ben och lungor är ju inte heller fel. Det går riktigt lätt och till skillnad från tidigare uppstarter går det relativt snabbt uppför. Finns dessutom ett par segment på Strava att jobba på när lusten faller på. Tyvärr har jag i ren glädje lyckats cykla så mycket och så hårt att jag började känna av höger knä. Det ordnade sig med lugnare tempo några dagar och inköp av benvärmare som värmer perfekt på morgonen och om det regnar lite.

Segmenten har bidragit till motivation och till att göra transporten till jobbet lite mer intressant. Till att börja med känns det bättre och lättare att fokusera på korta sträckor istället för hela vägen. Dessutom är det mindre risk att utsätta sig för just risker. Om man laddar för att pressa tiden på hela sträckan så innebär det att man måste göra farliga omkörningar, hålla hög fart bland folk och kanske strunta i rött ljus - inte helt lämpligt kanske. Istället kör man klokt och ger järnet uppför till exempel Österviksbacken och hoppas att man lyckas klättra i listan. Här om veckan lyckades jag plocka drygt 80 placeringar i just den backen och här om dagen kom jag under en minut. Hur kul som helst!

Dock har vissa av mina klätterkamrater börjat uttrycka sin oro över mitt cyklande. I torsdags erkände jag att det tänks mer på cykling än klättring just nu vilket ledde till berättelser om tunga ben och andra kamrater som dragits in i den onda världen av landsvägscykling. Måste erkänna att det finns en stark lockelse i att raka benen, köpa en snordyr hoj och spendera helgerna med distanspass. Som tur är finns det ingen plats över för en till hoj och dessutom har klättringen blivit kul igen.

Det har ju vart rätt segt på klätterfronten över sommaren. Kom igång precis innan Verket stängde för ombyggnad. Jag som är notoriskt dålig på att besöka de andra gymmen hittade lätt ursäkter för att pyssla med annat. Var tvungen att planera in ett besök på Cykloteket för att orka dra till Karbin. Gick asdåligt förstås. Tillbaka på Verket har det gått tungt - fram till i veckan. Nu känns det som att kroppen har börjat vänja sig vid cyklingen och kan hantera klättring också. Kanske inte så underligt att det gått lite segt då jag cyklar tio mil per vecka och håller rätt högt tempo. Har faktiskt cyklat över 46 mil redan!

Ska försöka bli lite mer strukturerad under hösten. Inte slarva med stretching. Inte slarva med uppvärmning. Inte slarva med fysen. Köra mer tunnel. Köra fingerbräda. Vi får se hur det går med det.

Träning

Det börjar märkas att träningsmängden har ökat med en dag per vecka. Det är inte ofta dagsformen är på topp och det känns i kroppen. Planen är att hålla upp träningsmängden fram till sportlovet då det blir resa ner till Alperna. Då blir det ju en veckas uppehåll från klättring och en massa aktivitet på hög höjd istället . Det borde båda för en bra start på utomhussäsongen. Har man tur är det vår och cykelföre när man kommer hem från Österrike. Tyvärr är fortfarande tummen inte bättre vilket gör att fingerbrädan känns rätt smärtsam. Gjorde ett test idag igen och beslutade att lägga den träningen på is någon vecka tills tummen mår bättre. Onödigt att riskera att det blir värre eller att det bara inte blir bättre.

Just nu går tyvärr en massa människor omkring och är sjuka. På min skola är det en hel drös lärare som antingen är sjuka eller vabbar. Bekanta och barnens polare ligger hemma. Mardrömmen vore förstås att åka på nån skit nu. Har varit sliten och trött sedan förra veckan men inget har brutit ut som tur är. Får tänka på att sova bra, dricka mycket och äta bra mat.

Igår körde jag det första cirkuspasset också. Lämnar dottern och hennes polare på cirkusskolan och rusar sedan in på Verket för att utnyttja fönstret på 90 minuter. Måste lära mig att ta vara på tiden och att räkna in tid för stretching. Igår stod jag och typ slet på ett vitt problem när gänget plötsligt stod mitt i hallen redo att åka hem. Planera passen är alltså ett förbättringsområde kan man säga.

Har förresten fått mina skidor nu. Helt cleana och vackra Navis Boards med duke-bindningar. Är nu så sjukt sugen på att komma iväg och åka. Här står min käre vän Göran nere i källaren på Alpint och ska skruva på bindningarna.

2013

Det har gått för länge nu igen. Ganska konstigt när det funnits en massa intressant (nåja) att skriva om. Istället får det bli en lägesrapport. Träningen flyter på bra för tillfället. Trodde att vistelsen uppe i norr skulle sabba formen helt men det var nog bra med lite vila från klättringen. Det hanns tyvärr bara med ett pass i Johans garage av olika anledningar. Skidåkning tog en del tid och dessutom skadade jag tummen i en krock med ett dolt vattenrör. Garaget är dock riktigt trevligt och klättringen blir intensiv då greppen är små och väggen brant.

Det värsta med julen var all animalisk föda som inte riktigt gick att undvika. Trots egen frukost blev det en total overload av kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Lägger man till en del alkohol och lite vitt socker på allt detta så får man ett recept på undergång. Som tur är så verkar frosseriet inte ha samma dragningskraft som förr så jag gick inte upp i vikt. Däremot kände jag mig trött och lite sliten hela tiden. Det är nästan så att ett halvår på plantbaserad föda har gjort att jag är känsligare för sådana här perioder. Eller kan det vara så att skillnaden märks på ett annat sätt? Jag är ju numera van att inte bli dåsig och däst efter middagen. Det normala är att jag får energi och blir piggare. Det var i alla fall riktigt skönt att återgå till det vanliga igen med en vecka (fem dagar) utan alkohol och med bara råa grönsaker och frukt till lunch. Efter cirka fyra dagar kändes det som normalt igen. Med andra ord så kom energin tillbaka, magen började fungera och det konstanta suget efter skräpmat försvann.

Jag testar nu att träna fyra dagar i veckan istället för tre. Det gäller att hålla sig från att ta i som ett svin alla dagarna. Tanken är att måndagar ska vara lång uppvärmning, hänga på fingerbrädan, köra lite mer lätta problem och sedan eventuellt lite fys. Tisdagarna är det mer vanlig bouldering men just den här veckan blev det tvärtom. Det funkade bra det också. Anledningen var att det blev trevligt sällskap och att det fanns ett vitt problem som jag blev peppad på. Jag tänker också att passen ska bli lite kortare nu när jag kör oftare men det sket sig också förstås i måndags. Det är ju så trist att dra när roligt folk dyker upp.
Jag försöker numera göra många problem och har typ ett pass där jag bara försöker gå runt och repetera så många svarta som möjligt. Det är rätt befriande att inte behöva tänka på att jobba på projekt eller hårda problem hela tiden. Måste även säga att Transgression-träningen passar mig bra då man inte behöver tänka på att maxa hela tiden. Man gör sina kontrollerade 10-sekunders häng och sedan går man vidare med passet.

Jag känner att återhämtningen har blivit bättre. Det kanske har ett samband med klokare träning men jag tror att det framför allt har med kosten att göra. En fråga man får med jämna mellanrum är ju var man får sitt protein ifrån. Det intressanta är att med undantag från lite ost så får jag inte i mig något animaliskt protein på daglig basis. Jag tar inga tillskott och funderar inte överhuvudtaget på protein längre, ändå funkar träningen och resultaten går åt rätt håll. How can this be?

Den farliga tiden

Jo, så är det. Solen skiner, grillen ryker och rosévin finns kylt. Livsfarligt. Man vill äta chips och nötter och slappa på altanen. Redan under semestern till Kreta tappade jag tempot och åt massor med frukost och drack öl. Vad händer nu? Jo, cyklingen är igång men det innebär tyvärr tjocka tunga lår. Bra fart och ork har jag i alla fall - trots cykling utan frukost. Jo, det gäller att ha disciplin nu. Det gäller att inte skjuta pass på framtiden trots att det känns mysigt med altanen eller aw. Det gäller att fortsätta hänga på Verket trots att det känns lite tomt just nu. Löppassen måste genomföras trots värmen. Det enda som inte känns betungande är faktiskt cyklingen. Det är verkligen en fröjd att cykla till jobbet i värmen. 

Nya skor är inköpta eftersom de gamla sprack. Det blev ett par Demon och jag lyckades ha dem på mig en timme första gången. Tejpade lilltårna och körde. Skorna funkar bra, är lite mjukare än den äldre modellen men   det kändes som att den klarade smålister bra. Ska bli kul att testa dem på riktig klippa.

Dagens citat kommer från Mathilda Fyhr som går på Vittragymnasiet här i Nacka. Hon har skrivit till DN angående att lärare kan ta mobiltelefoner från eleverna och behålla dem i upp till 4 dagar. Hon skriver så här:

"Detta gäller om eleven under upprepade tillfällen stört undervisningen med mobiltelefonen eller liknande. 

Vem bär ansvaret om eleven råkar ut för någonting efter skolan och behöver sin mobiltelefon? Är det eleven som ska skylla sig själv då, för att denne stört en lektion i skolan?"

Ja, vad tycker ni? Är det ok att upprepade gånger störa omgivningen på ett sätt att man saboterar för folk som vill lyssna och kanske lära sig något? Ska man få störa människor som kanske har inlärningsproblem med sin mobil utan kännbar konsekvens? Borde inte läraren få elda upp mobilen istället? Eller kanske stänga av eleven en vecka istället? 

Framsteg?

Träningsdosen har ökat om man enbart tittar på mängden klättring. Den totala träningsmängden är dock halverad. Trots lite förkylning så känns formen helt ok. Fler vita problem känns som möjliga redan från början. Förut behövde man nästan bara titta på greppen för att leta vidare. Flera svarta behöver man knappt anstränga sig på. Vikten är på väg ner tror jag. Vägde under 79 för första gången på länge här om dagen och då hade jag dessutom inte druckit sprit kvällen innan så ingen uttorkning förelåg. 

Kör fortfarande PF och trivs mycket bra med det. Magen är generellt bättre trots att jag slarvar en del på helgerna och ofta dricker nåt glas vin framåt kvällen. Tyvärr innebär skolmaten ett svårlöst problem. Den är nämligen fruktansvärd och försvårar en hel del eftersom man aldrig vet vad man får. Ibland serveras vattnig soppa eller pannkakor vilket inte riktigt funkar ihop med PF. För att fixa dagarna måste jag ha en redig dos protein och gärna inte toksnabba kolhydrater. Funderar  just nu på vad man skulle kunna göra istället för skolmat. Ta med matlåda varje dag är dömt att misslyckas eftersom jag är dålig på att planera. Protein och havregryn skulle kunna funka. Ägg och tonfisk? Storkok? Tips mottages gärna.

Att förena nytta med nytta

Fortfarande upprymd efter gårdagens fina pass på KV så tänkte jag att ett härligt pass på motionscykeln skulle sitta som en smäck. Träningslusten är skyhög igen och det lutar åt att ledigheten precis gett utdelning. Först tänkte jag bara trampa och kolla lite skräckis medan brödet jäste. Men varför inte slå två flugor i en smäll och passa på att nöta in de nya jeansen lite? Få lite mileage sas. För att det inte skulle bli för otäckt så hade jag cykeltights på mig under jeansen. Som alla jeansfetischister redan vet så är cykling ett effektivt sätt att skapa slitningar. Strategin ska nog användas med försiktighet då jag vet att de som överanvänt cykling i slitningssyfte har snabbt fått en helt upplöst gren. Pungsvett är tydligen extremt tärande på jeanstyg...

Filmvalet då? Kanske en skräckis inte är det bästa valet trots allt. Varför inte en klätterrulle istället? Man får antagligen en viss input från filmer också. Det blev Reach som var ok men väldigt märkligt klippt. Hur kommer man på att inte ta med urtoppningar tex? Inte så mycket skitsnack, rätt oinspirerad musik men klart bättre än den segreggae som många filmmakare verkar gilla. 

Hur som helst, det går att förena nytta med nytta och få en stor dos nöje helt gratis. 

Jag har även läst 9 out of 10 climbers make the same mistakes precis. Blev inspirerad av en tråd i Christers kortlivade forum och köpte den till mig själv i julklapp. Kommer en recension snart.

Periodisk fasta

Vad har hänt? Vilka effekter kan man se? Ska jag fortsätta?

Negativa effekter är än så länge att jag tål alkohol sämre. Jag blir mer bakis och känner av alkoholen snabbare. Trist förstås men det handlar nog mest om att jag måste vänja mig. Det finns liksom ingen anledning och fördel i att tåla en massa sprit förutom att det är kul. Kanske kommer detta till och med att leda till något gott, vem vet?

Sömnen funkar bra och det är nästan så jag sover bättre stundtals. Nu är det förstås svårt att slå fast detta i och med att jag alltid går i väggen vid betygssättningen. Jag är i alla fall aldrig hungrig vid sänggående utan är snarare lugn och harmonisk. Ett glas vin kan slinka ner men utan nötter eller mackor så klart.

Klättring går fortsatt bra men övrig träning är svår att utvärdera just nu. Har varit sjuk och träningsmängden har minskat drastiskt. Förhoppningen är att löpningen och annat ska komma igång under julen. Den som lever får se.

Hippien har vaknat!

Köpte äntligen ett par VFF igår efter segt pass på KV. Har ju varit förkyld nästan två veckor men är helt klart på väg tillbaka. Kul att köra lite med Lotta och Pyret igen. Hur gick då själva klättringen? Svag, ingen teknik och läste fel. Var det kul? Ja!

Så idag blev det en premiärtur i mina KSO. Tänkte att det borde ju gå att springa trots lite snor i näsan. Allmäntillståndet är då helt ok och bara man tar det lugnt så kanske det tom är bra för kroppen tänkte jag. Första känslan är att det är så lätt och att det nästan inte låter något. Jag slås också av att det jag scannar underlaget på ett helt annat sätt. I ett knixigt skogsparti så blir jag så där glad över att det är så jävla kul att springa. Min föresats att löpa ett kort pass känns trist och det är inte helt lätt att vika av så där tidigt men med övergångsriskerna så är det ett måste att ta det lugnt i början. Men visst borde det vara lättare för en klättrare att göra övergången till minimalistiska skor än för kreti och pleti? Vi är ju trots allt vana att stå på tårna och arbeta med vaderna.
Vid hemgången kändes det i vaderna men fötterna var ok. Det kändes bra helt enkelt. Att det fanns mogna jordgubbar i rabatten gjorde inte det hela sämre. Barfota ätandes hemmaodlade jordgubbar - hippie eller hipster? Bara en lycklig gubbe som snart ska mixa en perfekt drajja och se på skräckfilm. Hurra!

Är det vår nu?

Man borde kanske skämmas men jag har inte varit ute och klättrat än. I lördags åkte jag istället till Flottsbro i min ensamhet och brände runt i 2 timmar med musik i öronen. Det är bara att erkänna - skidåkning är roligare än klättring. Visst längtar jag efter värmen och att snön smälter bort, men ändå. Påsk i Ramis och förhoppningsvis en snabbis till Flottsbro vill jag hinna med innan skidorna ställs ut på vinden.

Nu går man ju också och väntar på att gruset ska sopas bort från cykelbanor och vägar. Är riktigt sugen på att börja cykelpendla igen efter det långa uppehållet. Cykeln är fixad och ny väg till jobbet är rekad. Hade ju stora problem med punkteringar när jag cyklade genom Fiskis förra året. Hela området verkar vara helt minerat med glas och små metallbitar. Nu kommer jag testa svänga ut på stora vägen istället och cykla på väggrenen in till Tippen. Tror det dessutom är en snabbare väg.

Klättermässigt går det fortfarande bra. Kör lite tunnel då och då vilket min ostbågekropp behöver. Försöker att inte gå sönder och tar hellre en dags extra uppehåll än att träna sliten. Börjar snart bli dags för utomhus men först en sista gång i Flottsbro som sagt. Men sen...

Lovet närmar sig...

Nuförtiden går man mest och längtar till Österrike och hoppas att man kommer ha nog power i benen för att åka det man vill. Körde 4 timmar i fredags och fick till riktigt fina svängar efter ett tag. Känns som att jag och skidorna börjar komma överens väldigt bra. Hamnar fortfarande i baksätet ibland vilket beror på medvridning säger PG. Benen verkar hänga med men bålen måste stärkas helt enkelt. Gjorde min första 180 dessutom. Det var kul.

Det har blivit nåt knas med knäet igen. Den här gången känns det som att knävecket har blivit uttänjt. Tror det kan härledas till ett fall i torsdags där jag landade med rakt ben, sedan förvärrat av skidåkning förstås. Tror dessutom att droppen var att jag stretchade innan jag började klättra idag. Fattade inte riktigt vad som hade hänt utan fortsatte att töja medan jag klättrade för att bli av med smärtan vilket resulterade i mer smärta. Till slut kunde jag inte klättra alls. Körde bål istället. Risigt pass mao.

Har hittat mycket rolig musik på sistone. Bla gruppen Spark! Bra studs i musiken och roliga texter.


Sedan en grupp som kanske är bäst i sin relativt smala genre - System. Strage uppmärksammade deras senaste album glädjande nog och det är bara hoppas att det går bra för dessa gossar.


Jag kom just på att jag glömt att publicera min 2000-lista så här kommer den - 1 år senare. Världens mest självutlämnande lista!
Lyssna gärna på shuffle och meddela gärna om ni lyckats komma igenom hela listan.

Mina regler som jag satte upp för mig själv var:

1. Bara låtar som släppts åren 2000-2009 är tillåtna.
2. Bara en låt per artist/grupp.
3. Covers är tillåtna.
4. Allt måste med oavsett skamfaktor. Man står liksom inte för allt man diggade till 2001 men det är bara att bita ihop och bli vän med skammen.
5. Bara låtar man verkligen har lyssnat till får vara med. Vissa låtar/artister vill man ha med för att det ser bra ut, men rannsakar man sig själv så inser man att tom Brittan har gått fler varv på cd-spelaren.

Krämpor och prylar

Problemen med handleden fortsätter. Det växlar fram och tillbaka och byter skepnad ibland. Jobbigt är det och pinch är bara att glömma. Särskilt med högerhanden. Ska ta tag i det hela och har börjat höra mig för lite. Nåt borde ju gå att göra kan man hoppas.

Har kört på Verket och lyckades komma upp för 2 svarta problem sist trots att jag inte var på topp. Körde ett kort pass i tunneln samma vecka. Det var rätt trevligt faktiskt. Har som målsättning nu att köra 7 pass i veckan med någon form av träning. Det kan handla om allt från 20 minuter på hojen till 2,5 timmar på Verket. Funkar rätt bra än så länge.

Så har jag ju fått mina skidor från tysken. Ett par vackra Line Prophet 115 med Marker Jester 16. De ser helt fantastiska ut och ser ut att kunna rippa i den djupaste snön och ändå klara en någorlunda hård pist. Har också numera transceiver så nu gäller det bara att snön faller i Österrike.

Ljuset i mörkret

Hösten är ingen favoritårstid. Jag blir trött, sjuk och tappar livsgnistan lätt. Då är det trevligt att klättringen är igång igen. Har kört några gånger nu med blandat resultat men igår kändes det bra igen. Satte flera svarta utan ansträngning och klättrade utan tvekan igen. Är fortfarande svag på branta problem men annars flyter det på bra. Körde dessutom med Pippin och det var ju inte igår. Det jag måste komma ihåg är att inte stressa handleden med konstiga vridningar och positioner annars är det bara att köra på.

Nu känns det som att jag måste komma igång med löpningen igen. Hösten är ju perfekt för löpträning när man tänker på det. Kallt, slaskigt och mörkt - som gjort för att vara ute och plåga sig själv. Till helgen ska det bli av.

Är nu sugen på att köpa en GoPro-kamera också. Har testat att filma skidåkning med min gamla dv-kamera men det blev inte bra alls. Omöjligt att köra follow cam och det blir lätt skakigt i övriga scener. Planen är att ha GoPro-kameran i kombination med en annan kamera med zoom och fler inställningar som tex Panasonic TM700



Finns hur mycket sköna filmer som helst på youtube. Bara söka på gopro och njuta.

Nya tag

Efter en tragisk vecka och ett ofrivilligt uppehåll så är Phatcat tillbaka i träningen. Sabbade ju knät och fick en gigantisk blåsa på lilltån efter ett löppass förra lördagen. Dum som man är så drog jag iväg för att springa milen för första gången trots att jag hade sprungit dagen innan samt kände av knät redan när jag satte iväg. Priset blev en veckas utebliven träning och flippisar på jobbet eftersom jag inte kunde ha skor på mig. När ska man lära sig, frågar han sig för 37:e gången?

Igår blev det KV med PG. Värmde med lite oinspirerad klättring på nya problem sedan blev det tunnel. Tog slut ganska snabbt men det var väntat. Träningsvärk idag = bra. Mer tunnel lär det bli iaf.

Idag bytte jag däck på cykeln och rengjorde kedjan osv. Har köpt ett lite fetare däck för att slippa oroa mig för punkteringar hela tiden. Drog en runda på drygt 3 mil och passade på att titta på klippor samtidigt. Hittade en jättefin slab som tyvärr ligger helt isolerat. Funderar ändå på att testa den när man inte har något annat för sig. Lyckades inte ta mig till den plats som jag trodde mest på eftersom det inte går någon väg dit. Får bli en kombinerad cykel/löprunda nästa gång. Tyckte det såg ut att finnas DWS-möjligheter också men det är förstås omöjligt att bedöma på det avståndet.

Alperna

Alperna var fantastiskt trots den sena årstiden. Vi fick ett mindre och ett större dump som räddade veckan. I vanliga fall brukar man åka slask och sitta på afterski vilket ofta innebär att man kommer hem som ett vrak. I år känns det faktiskt bara i ryggen. Gick till kiropraktor två gånger innan resan och åkte dessutom med ett vulkanskydd för ryggen som hjälpte enormt. Filmade lite med blandat resultat men man får se det som träning. Känns som att filma skidor bygger mycket på att ha en bra spot och att ge tydliga instruktioner. Sedan måste man ha åkare som ger järnet förstås. Nåja, nästa år...

Dock fick jag fota en del och under den dagen hade jag bättre material att jobba med. Hannes är en österrikare som är rolig att åka med och mycket tacksam att fota. Han lyckades få liv i de andra också vilket resulterade i härliga bilder.



Gårdagens pass var trevligt. Väntade mig inte mycket och hade som sagt lite ont i ryggen, men stötte ihop med Rickard och Daniel och lyckades bränna av 6 svarta problem varav 4 var på flash. De kändes väl relativt lätta men jag kände mig rätt stark. Kanske är det alpluften eller välbehövlig vila som gjorde det men det är bara att tacka och ta emot.

Breaking news for retards

Dags att summera de senaste passen. Fick upp ögonen för hur mycket uppvärmningen betyder nu för tiden. Tisdagen var hafsig med rusning från jobbet och tråkmöte. På torsdagen tog jag min tid, drack en energidryck, joggade på stället värmde långsamt utan stress. Skillnaden var enorm vilket pinsamt nog inte borde komma som en överraskning. Ingen större överraskning var det att det fest på fredag kan påverka lördagspasset. Hade iofs inga förhoppningar på det passet heller. Det var mest skönt att komma upp ur soffan och röra på sig.

Dagens pass gick bra. Körde med Pippin och det kändes rätt stabilt trots tjock mage. Undrar vad jag väger nu egentligen? Vågar inte ens ställa mig på vågen. Måste dock passa handleden. Har känningar sedan jag körde på några problem med undercling-positioner. Måste undvikas till varje pris. Har även haft lite ont i ryggen på senaste tiden. Känner mig stel och upphakad på något sätt. Dock kom jag på idag att jag har ju helt glömt bort att stretcha! Detta påpekade sjukgymnasten var särskilt viktigt. The retard awakes yet again.

Ska försöka köra rätt hårt de två närmaste veckorna eftersom jag kommer att åka till Alperna sedan och där vet man ju hur det går. Hoppas det är bra snö så man inte hamnar i afterski-träsket. Ska försöka traska mer i år hade jag tänkt vilket innebär att jag måste få upp lite mer kondis också. Eftersom det fortfarande är för isigt så får det bli hoj inne. Svanskotan känns typ ok nu så jag ska ge cykeln en chans i morgon.

Sportlov

Sista arbetsdagen avklarad. Packar det sista för en vecka uppe i byn där det inte lär bli någon klättring. Dock hoppas jag på längdskidor, snowboard och PU i massor. Ffa ska det bli skönt att koppla bort jobbet och allt som pågår där.

Var på KV och körde med Rick i tisdags. Blev ett mellanpass igen där min stamina satte stopp för det mesta. Gjorde ett fint svart problem och var riktigt nära på ett vitt men tappade orken. Är stark på enskilda move men tappar för snabbt orken. Både på långa problem och även sett över passet är detta märkbart. Jag tror iofs att det kommer att ordna till sig när jag kommer igång med löp- och cykelträning igen men nog bör jag lägga till ett tunnelpass lite oftare. Kan också höra ihop med den allmänna tröttheten jag känner just nu.

Tunnel!

Som vanligt har jag ingen koll på läget och åker till KV för att bouldra vilket så klart resulterar i ett pass i tunneln. Detta pga av att allt annat är avspärrat till BB i morgon. Tunnelpasset kom alltså tidigare än väntat och nog kändes det nyttigt alltid. Synd bara att det ska vara så trist och göra så ont i huden. Får komma ihåg att tejpa fingrarna nästa gång.

Problemen till BB såg riktigt roliga ut och jag ser redan fram emot lördag förmiddag när det blir dags att testa dem. Har oseriösa tankar på att åka in och ta någon bira i morgon, titta på finalen och kolla in underhållningen men lär nog vara för lat. Nåja, blir jag övertalad eller ledsnar på den besökande åker jag in.

Träningsvärk

Idag har jag haft en sån sjukt härlig träningsvärk från lördagens pass. Först klättring, inget särskilt att rapportera om egentligen. Flashade en soft svart och lyckades iofs göra några moves på ett problem som jag inte lättade på förut. Kändes bra men toppade inte ut pga mitt extremt kassa flex i vänsterbenet. Upptäckte efteråt att jag numera är avsevärt kortare i vänsterbenet vilket såklart måste bero på höftskadan. Nåja, bara att börja stretcha tillbaka rörligheten igen. Avslutade på vinden med PU och den där övningen som PG visade förra året. Självklart är det den som ligger bakom den galna träningsvärken. Hela magen, baksidan av axlarna och stora delar av ryggen samt triceps är helt knäckta idag. Riktigt bra!

Idag har det mest slappats men jag tog en riktig promenad i raskt tempo men struntar i PU idag. Någon måtta får det vara.

Sjuklig

Igår var det KV med Rikard och Daniel. Får väl säga att det kändes som ett riktigt medelpass. Borde ha att göra med att jag nu snorar och har ont i halsen. Trist. Cyklade i 30 minuter i förrgår också vilket kändes konstigt tungt, så mest troligt så bar jag på sjukan redan då. Sammanfattningsvis så känns det risigt och nu bör jag väl antagligen ta det relativt lugnt tills det värsta har lagt sig. Fuck.