tisdag 4 juni 2013

Best taco in Sweden

Nu sitter man och myser och är så stolt att det nästan blir lite pinsamt. I dagarna utnämndes Sveriges bästa taco i tävlingen The Stockholm Taco Experiment på Debaser vid Slussen. Vinnarna, Benjamin och Tobias, var inte bara från Orminge utan tävlade faktiskt med en vegansk taco. Deras bidrag fick flest röster av både publik och jury och vann alltså över de andra bidragen som tävlade med kött och mejerivaror.



Det kommer liksom så lägligt. Det är så rätt i tiden. Alla dessa människor som tycker att det verkar så torftigt och trist och osexigt och omanligt att äta veganskt. Det inträffar mitt i den mest grillintensiva och köttdyrkande tiden hos alla radhussvennar som hela vintern bara längtat efter att få stå och pensla sina köttbitar och orera över köttets kvalitet och förberedelsernas hemligheter.

Det trevliga är att detta mest troligt kommer att få handlarna att vakna till och börja hålla ett värdigt sortiment och att se till att personalen är insatt. Som av en händelse var jag för någon vecka sedan och jagade just vetegluten, som var huvudingrediensen i tacon,  för att kunna laga till seitan och grillbara bönbiffar. På ICA Maxi hade de inte ens hört talas om denna ingrediens men lovade att de skulle kolla upp detta och förhoppningsvis ta hem det. Efter en genomgång på nätet blev det en beställning på iHerb där mjölet var klart billigast. De svenska sidorna har fortfarande en bit kvar tyvärr.

Nå, när nu mjölet kommer ska det experimenteras och grillas så det står härliga till. Alla recept som testas och håller lägger jag ut här förstås. Vinnartacon hittar ni här.

fredag 10 maj 2013

En ny idol!

Igår snubblade jag över en artikel om en viss Joe Rollino. En av världens starkaste män någonsin påstods det. Det fanns en del totalt ofattbart hårda saker denne man hade gjort. Som klättrare måste man ju bli imponerad av att som 68 kilo tung lyfta nästan 290 kilo - med ett finger! Han kunde böja mynt, lyfta sjuka tyngder och göra enfinger-pullups. Han var med i andra världskriget, boxades och vintersimmade utanför Coney Island.

Det som dock fångade mitt intresse var att han blev 104 år gammal och slutade äta kött när han var 20. Han dog dessutom inte av sjukdom eller något sådant utan blev påkörd av en bil när han var ute på en av sina dagliga promenader. Han var alltså fullt frisk, klar i skallen och kunde fortfarande böja mynt med tänderna! Han har sagt att han inte skulle äta en stek om så han fick $50.000 och på sin 104-årsdag vägrade han äta av sin egen födelsedagstårta med motiveringen att man inte lever tills 104 genom att äta sådant som är dåligt för dig!




Jag har nyligen läst ut The Blue Zones som handlar om vad människor i fem områden gör för att leva exceptionellt länge och samtidigt vara helt friska. Vad jag förstår verkar Joe Rollino levt ungefär som 100-åringarna i boken. Lågt eller inget intag av animaliska och raffinerade produkter, ett rikt socialt liv, fysiskt aktiv, jobbade hela sitt liv, familjen först och ett syfte med att vakna upp varje dag.

Tänkte på Joe och de andra superåldringarna när jag satt och tittade på Kampen om Maten på kunskapskanalen igår. Där sitter en av de gravt överviktiga deltagarna och säger att hon har testat allt. ALLT! Professorn säger att man måste räkna med hunger om man ska gå ner i vikt. DET GÅR INTE ANNARS! En annan deltagare testar att laga en veganrätt. Jag skulle ALDRIG kunna sluta med kött, säger den överviktige deltagaren som precis hade testat ALLT! JAG DÖR HELLRE! 

Tänk att det fortfarande ses som extremt att inte äta kött. Vilken konstig värld vi lever i ändå.

torsdag 18 april 2013

Proteinmyten

"Öhh, var får du ditt protein ifrån då?"

Efter att ha varit tvungen att svara på den klassiska frågan för den femtioelfte gången tänkte jag att svaret måste bli snärtigare och roligare. Kanske innehålla lite nya grepp. Mitt svar brukar vara något i stil med: "från växter förstås". Om frågaren verkar intresserad kan man förklara att alla essentiella aminosyror finns i de flesta växter och att människan dessutom inte behöver så stor mängd protein. Vissa forskare påstår till och med att för stor mängd animaliskt protein kan vara ohälsosamt. Tänk på att bröstmjölk innehåller väldigt låga nivåer protein vilket är lite paradoxalt med tanke på tillväxten hos ett spädbarn. Det enda en strikt växtbaserad diet lider brist på är B12 faktiskt.

Min senaste idé är ett så kallat google-test. Testet går ut på att söka på en företeelse ur olika synvinklar och sedan jämföra svaren. Som de flesta vet har jag väldigt svårt för LCHF och liknande dieter, så dagens google-test gick ut på se hur det ser ut för dem i en atletisk situation.

Vegan/vegetarian athletes vs low carb athletes

A google showdown


Egentligen behöver jag inte fortsätta skriva eftersom ni alla vet svaret. Bland veganer eller vegetarianer återfinns bland andra Edwin Moses, Carl Lewis, Bode Miller, Scott Jurek, Mac Danzig och listan fortsätter i evighet. Det är utövare i alla sporter som finns. Bodybuilding, MMA, amerikansk fotboll, basket och så vidare. Många är legendariska i sin sport. Hur går det då för low carb? Jo...nää...inte så lysande faktiskt. Ett av de få träffar jag får är ultralöparen Tim Olsen som vann Western State 100 på en grym tid. Han pekas ut som en LCHF-atlet vilket gjorde mig intresserad. Jag gick in på Tims egen sida och läste det första inlägget som heter nutrition. Här blir det intressant på riktigt. Tim skriver att han är glutenintolerant vilket gjort att han uteslutit sådan kost. Han är sparsam med kolisar men äter ändå ris, sötpotatis och frukt. Han äter kött och då framför allt kyckling och massor av grönsaker. Vad jag kan utläsa finns inga mejeriprodukter, ägg två gånger per vecka och sparsmakat med rött kött. Han äter alltså mindre animaliskt än en förkrossande majoritet av "normala" LCHF:are. Mindre än de flesta vanliga svennar faktiskt.

På samma sida påstår denne herre att Lindsey Vonn är en low-carb atlet. När jag kollar en intervju med henne säger hon istället så här:

What eating habits work for you?I just try to avoid sweets in general during the season, and eat a really healthy carb-based breakfast to help fuel my workouts for the day. I need to put gas in the tank!
What snacks do you eat? 
I snack on fruit and nuts. In the middle of my long workouts, I’ll have a protein shake.

Hmm, hon undviker alltså godis under säsongen och laddar med kolisar till frukost. Low carb ftw! 

tisdag 16 april 2013

Refried Beans

En favorit när det kommer till mexmat. Har lagat några varianter men den här är enklast och dessutom minst lika god. Den är mild och passar bra till alla smaker vilket bevisades när barnens polare valde bort kycklingfajitas till förmån för refried beans under en tacokväll. Ingen rörde kycklingen förrän bönorna var slut. Det finns hopp för ungdomen!

Någon msk olja
2 gula lökar
1 stor vitlök eller typ 3-4 klyftor
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk paprikapulver
1 tsk oregano
2 burkar borlottibönor med vätska

Finhacka och fräs lök och vitlök i oljan tills de blir lite bruna i en stekpanna 3-5 min. Tillsätt kryddorna och efter ca 1 minut bönorna med all vätska. Sänk nu värmen till medium och låt puttra i ca 15 minuter utan lock. Rör om ibland. Ta bort från värmen och mosa bönorna med en gaffel till önskad konsistens. Gillar man ost kan man riva lite över alltihopa och låta stå på svag värme med lock tills det smält lagom. Servera till nachochips som dip eller i tortillabröd med grönsaker.


tisdag 9 april 2013

The China Study

Jo, nu har jag börjat läsa den mytomspunna boken om världens största och mest omfattande studie om nutrition. En studie som undersöker sambandet mellan cancer och mat men även cancer och andra sjukdomar. Har inte kommit så långt ännu men det man läser är inget annat än häpnadsväckande. Ju större intag av animaliska produkter desto större risk för flera former av cancer, benskörhet, diabetes, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar. Den största riskfaktorn är kasein, dvs mjölkprotein. I Filippinerna fick unga barn levercancer på grund av aflatoxin, ett mögelgift som i det här fallet förgiftat jordnötter. Det märkliga var att barnen från rika hem som åt "bäst" var de som fick cancer oftast. Det dök sedan upp en studie där man gett möss samma mängd aflatoxin och sedan matat den ena gruppen 20% protein och den andra 5% protein. Resultatet? 100% av högproteingruppen utvecklade cancer/förändringar, 0% i lågproteingruppen. Det gick till och med att slå av och på cancerceller bara genom att reglera mängden animaliskt protein.

Skrämmande eftersom man hela sitt liv blivit itutad hur viktigt det är att få i sig protein. Hur viktigt det är att få i sig animaliskt protein eftersom det är bättre än det som finns i växter. Att mjölk är ett av det absolut viktigaste ett barn behöver för att växa upp till en frisk vuxen. Att du kommer att drabbas av missväxt, benskörhet och vitaminbrist om du inte dricker komjölk. Aldrig tänkte jag på att komjölk är för kalvar och inte för människor. Varför diar inga andra däggdjur andra arter? Varför slutar alla andra däggdjur dia efter några månader? Varför är benskörhet vanligast i länder med hög konsumtion av komjölk?

The China Study är en fantastisk bok och rekommenderas till alla som gillar kost och riktig vetenskap. Man märker ganska snabbt skillnaden mellan de som skriker att de har bevis genom att vifta med en tvetydig och illa genomförd studie och en riktig vetenskapsman. Läs och bli upplyst!

Annars snubblade jag över denna föreläsning och insåg att kaninhålet är väldigt djupt. Ibland kan jag skämta om att jag aldrig borde öppnat den här dörren eftersom ju mer jag lär mig desto svårare blir livet. Går det verkligen att försvara att äta ost? Alltså moraliskt? Titta och om ni inte orkar se hela kan ni hoppa fram till en timme in i föreläsningen och få en lite inblick hur det går till när det produceras ett glas mjölk till din frukost.


söndag 24 mars 2013

Earth Hour

Släckte alla lampor, myste med familjen och åt en massa gott samt tänkte på miljöproblemen och på åtgärderna
Att släcka under Earth Hour är att göra ett "statement" så att alla länders ledare förstår att klimatförändrings-frågan är viktig.
Käkade köt och potatissallad. Brutalt gott när det är mörkt
Det här är ett litet axplock av kommentarer från vanliga svenskar som berättar vad de gjorde under Earth Hour. Som väntat är det myspys framför teven med god mat och levande ljus. Nu har man visat världens ledare att man menar allvar! Man har även gjort en ansträngning att TÄNKA på miljöproblemen under reklampausen av Fångarna på Fortet. Det känns bra nu och bäst av allt är att grannarna kan se att man har dragit sitt strå till stacken och solidariskt släckt ned sitt hus under en hel timme!

I DN förfasade sig Susanna Birgersson sig över alla som kritiserade EH här om dagen. Det hette att lättsamt engagemang i jippon inte står i motsats till allvarligt engagemang och arbete. Det är de som klagar och hånar liknande jippon som inte bryr sig. De uppbådar intresse bara när det är dags att kritisera och förlöjliga de stolta aktivisterna som släcker lampor och köper rosa band. Vi måste ju börja någonstans och det är med små steg som vi till slut når målet.

Tyvärr är det lite sent för små steg. Det räcker inte med symboliska aktioner. Det funkar liksom inte att sitta och frossa i oxfilé och samtidigt göra sitt för miljön. Man kan inte konsumera, äta och flyga som en medelsvensson och samtidigt säga att man bryr sig. En kollega utbrast till exempel att det inte fanns någonting som kunde få henne att sluta äta kött. Hon källsorterar äggskal och blir sur när jag berättar att jag kommer att strunta i EH. Bryr du dig inte om miljön? En elev berättade under världsvattendagen att det var viktigt att inte spola i kranen samtidigt som man borstade tänderna. Ja, det är viktigt att tänka på men man kan även sikta högre och ändra sin kost, tyckte jag. Jämför hur mycket vatten som går åt till ett kilo potatis kontra ett kilo nötkött till exempel. Jamen då måste man ju bli vegetarian, utbrast ynglingen förskräckt! Det går ju inte för sig. I Köttkonsumtionens miljöpåverkan sammanfattas mekaniken snyggt.


Tidningarna tipsar dagligen folk om vad de själva kan göra för att leva mer miljövänligt. Några av dessa råd är till exempel att använda lågenergilampor, inte låta elektronisk utrustning stå i
standby-läge, köra mindre bil eller äta mindre kött. Det framgår dock oftast inte hur stor skillnad de olika sakerna gör för miljön. Det kan vara lätt hänt att de som vill värna om miljön väljer de lättaste punkterna som att koka te i vattenkokare istället för på spisen men struntar i de saker som är svårare att uppoffra som bilkörning och köttkonsumtion. Köttindustrin står för cirka 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Dessutom krävs det tio gånger mer energi att framställa kött än till exempel sojabönor som är ett fullvärdigt alternativ. Att framställa ett kilo kött kräver även 15 000 liter vatten. Om människor visste hur stor miljöpåverkan köttet verkligen har skulle de kanske vara mer villiga att minska sin konsumtion.


Det är precis så här det är. Man är stolt över att man hakar på Meatless Monday en lunch i veckan, kör en miljöklassad SUV och släcker lampan en timme om året. Tyvärr är det just detta som gör att inget händer. Det är feel good-aktivism som gör att miljöarbetet stannar vid symboliska handlingar. Det är engagemang som stannar vid någon form av verklig uppoffring.
Det finns en scen i Matrix som jag gillar att svänga mig med när det handlar om att vilja se sanningen. Tar du det röda eller det blå pillret? Ni som gillar det röda pillret trots att livet kanske inte blir lika enkelt efteråt bör se den här föreläsningen.

Sustainability and Food Choice: Why Eating Local, "Less Meat" and Taking Baby Steps Won't Work




tisdag 19 mars 2013

Banana Pancakes

Då har turen kommit till en favorit här hemma - the vegan banana pancakes! Så goda och så enkla att min dotter lyckas göra dem helt själv. Perfekt som kvällsmål när man är lite sötsugen eller varför inte till frukost? Jag har som vanligt testat några olika recept och kommit fram till min egen variant som jag och min familj tycker är godast. Här är grundreceptet:

2,5 dl havregryn
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
2 mogna bananer
2 dl mandelmjölk
1 tsk kokosolja
lite agavesirap

Mixa alla ingredienser och stek på medelvärme i olja tills de får fin färg. Jag tycker att det är enklast att steka rätt små plättar typ knappt 10 cm i diameter, men det är förstås en smaksak. Vill man lyxa till det kan man blanda chockladbitar i. Till servering kan man skiva tunna skivor banan, hälla på sirap eller honung eller bara ta lite god sylt. Gott, nyttigt och enkelt!