Hemma igen!

Kul att åka bort, skönt att komma hem. Som mest var vi 19 pers som bodde hemma hos päronen så lugnet är nästan överväldigande. Bara att slippa planera sina duschbesök är stort. För att sammanfatta vistelsen i norr så sprang jag en hel del men tränade knappt något annat. Dessutom blir alltid kosthållningen helt satt ur spel i det sällskapet. Kolhydratstinn, näringstät och frekvent är passande ord. Tyvärr märks detta på min vikt som var hela 81,6 i morse. Kanske inte så högt egentligen med med tanke på all löpning så borde den vara lägre tycker man.

Löpningen blev dessvärre lidande de sista dagarna eftersom det var så sjukt varmt hela tiden. Vid ett tillfälle fick jag huvudvärk som höll i sig halva dagen pga hettan. Inget försök på milen mao. Andra aktiviteter värda att nämna är att jag och min käre vän Fredde sågade upp offpistlöpor på vårt lokala skidberg. Fruktansvärt kul trots alla insekter. Tror det var 15 år sedan jag sist var där och sågade. Hoppas åka upp till vintern och testa skapelsen.


Dessutom blev det lite sköna hopp i Döda Fallet där man än en gång påmindes om hur kul man hade det som yngling i Norrbotten. Det intressanta var att när jag skulle klättra upp från hoppen så fick jag tänka till för att komma ihåg vilken sida min höftskada satt på. Goda nyheter alltså. Tror faktiskt att löpningen har varit den viktigaste anledningen. Framsteg i all misär!


Här är 2 bilder från själva Döda Fallet där man ser uthoppet och landningen. Det var lite vatten i år vilket medför att man inte landar i skummet, vilket medför ett inte så förlåtande nedslag. Kul var det iaf.